Hej allesammans! Nu är det gjort!!
Flytten alltså...Nu sitter jag i min nya
lägenhet och skriver detta....
Här råder...katastrof situation...
Lådor överallt...
säckar med kläder överallt...
Jag har ont i hela kroppen av
allt bärande.huvudvärk...
Dessutom känner jag mig förvirrad..
vet inte vart jag ska börja..
En sak är säker att jag ska
rensa ur mina lådor...
Allt det här småtjafset som man har
det får inte rum här...
Min kökssoffa är jätte fin här
men den är för stor....
Om jag ställer ett bord framför
kommer man inte förbi....
Efter att jag målat den ska den säljas....
Ingen telefon som fungerar än heller.....
Telia hade glömt att skicka
alla nödvändiga grejer...
så igår fick jag cykla förbi en bekant
och ringa de viktigaste samtalen...
Tex postgången har ju förståss
inte börjat att fungera än....
Fast jag lagt papprerna på lådan i god tid....
I går blev jag tvungen att faxa
iväg min beställning med min
underskrift och bekräfta beställningen igen.....
Just mina papper hade ju förståss inte
kommit fram....

Ja man kan bli galen för mindre...

Sonen som nästan aldrig är sjuk

blev förståss det på självaste flyttdagen...

Så han försökte så gott han kunde...

Förstärkning i form av stora sonen

23 åringen

kom först lite senare under dagen

Men han hade varit och tränat precis innan

så han var "helt slut"

Lite dumt kan man tycka då han

skulle bära tunga saker

och det borde räckt som träning ...

Så han orkade ett lass,sen blev han svimfärdig...

Så min pojkvän en 11-årig dotter och

en sjuk 14-åring

vi fick ta av våra sista krafter...

Vi hade dessutom ett helt förråd

kvar att tömma från tidigare adress

Nu först förstår jag

var mycket grejer jag hade i förråden...

Här finns bara ett förråd och en del saker

står nu utanför...får inte rum...

Det här är utsikten från mitt köksfönster...
Mycket finare än E-18 på förra...haha...
Vilken känsla det var då
dottern kunde vakna 7.45 istället för 6.45
och promenera till skolan...
I går då hon kom hem tog
hon med sig Diddy och behövde bara 
 gå över gatan till sin bästis
som stod och väntade med sin hund...
då kändes det som belöningen kom
att se dom två tillsammans mötas
där ute på ängen med sina hundar
då blev jag tårögd...
sen när sonen blir frisk igen
och kan börja gå över till sina vänner
då kommer all träningsvärk och
huvudvärk vara mödan värd...

Nu måste jag fortsätta med uppackningen...
Hoppas ni alla mår bra.....
                             Kram så länge