Visar inlägg med etikett Tankar och funderingar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tankar och funderingar. Visa alla inlägg
fredag, oktober 15, 2010
tisdag, september 14, 2010

| ...Arg som ett bi... |
| Om man har delad vårdnad om barnen betyder det väl att man ska dela det på två? Det trodde jag i alla fall...Inte för att jag är lat eller inte älskar mina barn...men som människa vill jag ha "egen" tid och bara "vara" Sen undrar jag varför all umgänge ska ske här hemma i min lägenhet? Ingår det också alla dessa frågor då vederbörande är här? Står det i umgängesrätten att man ska fråga ut den andre partnern om hela hennes liv....Under dessa 6 år vi har varit separerade har jag haft 4 nätter ifrån barnen...han har haft 2186.... | |
Hur många läxor har jag hjälp barnen med?
Hur många gånger har jag tjatat om att
de måste vakna och gå upp till skolan..
Alla föräldrarmöten,där ,ensamen alla samtal med Bup
(min son har Asbergers syndrom)
Och under hela tiden är det Han som haft det jobbigt.....
Han orkar inte med det ena eller andra!
Han orkar inte lyssna på hur "bra" alla de andra har
hans släktingar,hans bekanta då han själv har det så dåligt....
Vad tro hans släkt och vänner om mig om mig?
Ja inga fina ord i alla fall....
Jag var inte vatten värd då jag lämnade honom..
Jag skulle i stort sett brännas på bål..
eller rättare sagt slängas ut från en balkong.
som en släkting uttryckte sig......
Fel beslut togs,av all stress..
jag förstod redan tidigt att min son inte var som
de "andra" barnen....
Det var många besök hos doktorer,bup och utredningar....
Det var tunga år,ekonomiskt,känslomässigt....
vårt förhållande klarade inte av all stress...
Vi har heller aldrig haft någon som helst hjälp av släktingar i form av stöd eller barnpassning..
Vi fick ingen egen tid och kunde bygga på vårt förhållande....
vi fick aldrig chans att
andas in...andas ut...det gick i ett......
En gång älskade vi varandra...men efter ett tag utan uppskattning eller några fina ord....
ja då..dör kärleken...man vill bli sedd...få höra att man duger till...att man gör ett bra jobb..
Jag undrar hur länge man orkar utan att stupa....finns det något slut? Barnen är halvstora nu
12 och 15 men de behöver stöd och vägledning genom livet....Då jag ber fadern om att de
-"de är stora nu,jag kan inte leka med dom"
Jag bara undrar har man inte skyldigheter som förälder gentemot sina barn? Jag känner att jag skulle vilja åka långt,långt härifrån....men vågar inte...vem ska ta hand om barnen då? Vem ska se till att de kommer till skolan,att de får mat,rena kläder......Jag får nog försöka ett tag till............
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Etiketter:
Tankar och funderingar
torsdag, juli 15, 2010
♥ Lata dagar ♥
Hej Mon Ami=mina vänner....
Vilka varma dagar vi har....
man tror inte riktigt det är sant...
I går kväll då pojkvännen kom hem efter sitt arbete
fast klockan var över 18.00 ville jag bada...
Så vi tog ungarna med oss och åkte
iväg ner till stranden och kastade oss ut i sjön.....
Gud vad härligt det var...och vilka vågor det gick...
för helt plötsligt kom det mörka moln
och det började att blåsa upp....först blev jag jätte rädd...
Grep tag i dottern och sa att vi måste gå upp.......
Men sen lugnade jag ner mig och vi började att hoppa
i vågorna istället....det var så härligt med dessa vågor....
Hej Mon Ami=mina vänner....
Vilka varma dagar vi har....
man tror inte riktigt det är sant...
I går kväll då pojkvännen kom hem efter sitt arbete
fast klockan var över 18.00 ville jag bada...
Så vi tog ungarna med oss och åkte
iväg ner till stranden och kastade oss ut i sjön.....
Gud vad härligt det var...och vilka vågor det gick...
för helt plötsligt kom det mörka moln
och det började att blåsa upp....först blev jag jätte rädd...
Grep tag i dottern och sa att vi måste gå upp.......
Men sen lugnade jag ner mig och vi började att hoppa
i vågorna istället....det var så härligt med dessa vågor....
Vår hund som faktiskt vågade sig på att bada förra gången
var nu rädd då vågorna skjöljde upp på land....
Hon vågade sig på att blöta tassarna i alla fall....
Hon vågade sig på att blöta tassarna i alla fall....
Vi satt kvar länge på stranden och bara njöt av havsbrisen......
Nu ska jag titta på en film....älskar dessa sommarkvällar
Det är så mysigt att kolla på dessa gamla goa filmer
till sena natten...Grease-Saturday night fever osv ......
Många kult filmer man minns från sin ungdom...
till sena natten...Grease-Saturday night fever osv ......
Många kult filmer man minns från sin ungdom...
Jag och dottern sover till 11.00 dagen efter
och bara njuter av denna ledighet......
Snart ska vi resa iväg också det ska bli underbart...
och bara njuter av denna ledighet......
Snart ska vi resa iväg också det ska bli underbart...
Etiketter:
Tankar och funderingar,
Vardagliga händelser
torsdag, mars 25, 2010
Påsken närmar sig...
Då brukar det inte vara långt till Våren....
Minns en Påsk då jag var barn och småsyrrorna klädde ut sig till påskkäringar..
då sprang jag barfota bredvid dom,så varmt var det.
Jag älskade att springa barfota,fötterna vande sig och det gjorde inge ont alls...
Nu om somrarna då man ska bada aj vad ont det gör när man går ner i vattnet...
Var man tåligare när man var yngre...
Jag tror det... Jag är uppväxt i Stockholm och våra grannar var 2 killar som vi lekte med
Hur lätt det där egentligen...nåväl..de var våra kamrater..
Vi hittade alltid på så mycket roliga och spännande saker med dom.
Ofta lekte jag och min syster bara med en av dom i taget.
Jocke bodde i ett kråkslott alldeles bredvid vårt hus.
Men snart skulle det rivas...
Kråkslottet stod tomt ett tag och Jocke och hans mamma flyttade in i en lgh över gatan..
Nu ägnade vi våra dagar åt att smyga oss in i huset.
Folk verkade ha lämnat huset i all hast,det fanns grejer både högt och lågt...
Nu var inte jag och syrran så stora så vi förstod värdet av sakerna.
Men nu efteråt förstår jag att det var loppis saker och säkert antika..
En skrubb gick jag in i och såg inte en spets som var under allt bråte...
Jag fick spetsen(vass som en spets på en bläckpenna) rakt in i armen 5 cm från pulsådern...
Efter det hände vågade jag inte gå tillbaka dit något mer....
En dag kom det maskiner som rev hela kråkslottet..
En massa folk kom och tittade tom tidningen var där och fotograferade..
Då brukar det inte vara långt till Våren....
Minns en Påsk då jag var barn och småsyrrorna klädde ut sig till påskkäringar..
då sprang jag barfota bredvid dom,så varmt var det.
Jag älskade att springa barfota,fötterna vande sig och det gjorde inge ont alls...
Nu om somrarna då man ska bada aj vad ont det gör när man går ner i vattnet...
Var man tåligare när man var yngre...
Jag tror det... Jag är uppväxt i Stockholm och våra grannar var 2 killar som vi lekte med
Hur lätt det där egentligen...nåväl..de var våra kamrater..
Vi hittade alltid på så mycket roliga och spännande saker med dom.
Ofta lekte jag och min syster bara med en av dom i taget.
Jocke bodde i ett kråkslott alldeles bredvid vårt hus.
Men snart skulle det rivas...
Kråkslottet stod tomt ett tag och Jocke och hans mamma flyttade in i en lgh över gatan..
Nu ägnade vi våra dagar åt att smyga oss in i huset.
Folk verkade ha lämnat huset i all hast,det fanns grejer både högt och lågt...
Nu var inte jag och syrran så stora så vi förstod värdet av sakerna.
Men nu efteråt förstår jag att det var loppis saker och säkert antika..
En skrubb gick jag in i och såg inte en spets som var under allt bråte...
Jag fick spetsen(vass som en spets på en bläckpenna) rakt in i armen 5 cm från pulsådern...
Efter det hände vågade jag inte gå tillbaka dit något mer....
En dag kom det maskiner som rev hela kråkslottet..
En massa folk kom och tittade tom tidningen var där och fotograferade..
Etiketter:
Tankar och funderingar
tisdag, mars 23, 2010
Vad är det med mig och Italien egentligen...
levde jag där i ett tidigare liv?
Jag är fullständigt galen i Italien...
Språket,kulturen,maten-musiken...
Ser mig själv gå omkring i dessa gränder
med en korg fylld med " pane" "Vino" "prosciutto"
En fin liten by vill jag bo i med fina grannar som man umgås med
Tar ett glas vin...njuter av livet- packa picknickkorgen-åka till en strand
Sitta där tills solen går ner..
Bara vara som man är...inga konstigheter...
Ta dagen som den kommer...
Barnen kan komma ner och hälsa på....
Man kanske kan försöka sig på att skriva en bok...
Drömma kan man ju alltid göra...eller hur...
levde jag där i ett tidigare liv?
Jag är fullständigt galen i Italien...
Språket,kulturen,maten-musiken...
Ser mig själv gå omkring i dessa gränder
med en korg fylld med " pane" "Vino" "prosciutto"
En fin liten by vill jag bo i med fina grannar som man umgås med
Tar ett glas vin...njuter av livet- packa picknickkorgen-åka till en strand
Sitta där tills solen går ner..
Bara vara som man är...inga konstigheter...
Ta dagen som den kommer...
Barnen kan komma ner och hälsa på....
Man kanske kan försöka sig på att skriva en bok...
Drömma kan man ju alltid göra...eller hur...
Etiketter:
Tankar och funderingar
torsdag, februari 11, 2010
Jag längtar såååååååååååå efter värme och sommar igen
Kan man längta så mycket som jag?
Tänk då snön smälter och man känner att Våren är på gång
Vilken känsla det är....Tänk då man kan packa sin picknickkorg
och bara åka iväg...Alla blommor som slår ut.....
Solen som blir varmare och varmare,till slut måste man bara bada
Sen om man ser ut som en strandad val,vad gör de...
Man blir som en helt annan människa om sommaren
Mer energi,piggare,gladare,lyckligare,sen brukar min värk
i lederna ge med sig.När jag blir gammal ska jag vara
borta över Vintrarna
Italien är mitt drömland,har alltid älskat allt som har med Italien att göra
Språket,maten,kulturen,musiken....
Snart,snart blir det Vår sen Sommar
Soliga hälsningar från mig
Etiketter:
Tankar och funderingar
onsdag, januari 13, 2010
Snön och kylan håller sig envist kvar.
En riktig vargavinter har vi.
Sommaren känns så avlägset långt borta.
Men under de frusna grenarna finns det liv.
Det gäller bara att uthärda...
En riktig vargavinter har vi.
Sommaren känns så avlägset långt borta.
Men under de frusna grenarna finns det liv.
Det gäller bara att uthärda...
Tänk att när man har mycket att göra hinner man med allt
När man har lite att göra,hinner man inte med någonting alls
Det känns lite som det sistnämda för mig just nu
Väntar ivrigt på besked om
när jag kan starta mitt nya projekt.
Jag är en sån människa som vill ha mycket
att stå i,mest hela tiden.
Jag är ingen soffpotatis direkt.
Om jag har en ledig dag sätter jag igång med
något direkt.Som en arbetskollega sa till mig
-Du hittar då alltid på att göra något..
Jag blir helt enkelt rastlös
av att inte göra något...
I dag har jag varit och tränat,
har börjat med det sen 2 månader tillbaks
Det märks redan att jag blivit starkare,
inte så mycket i midjan men på orken...
Så nu har jag ändå mer energi.
Det enda ororsmolnet är att jag har
så förbaskat ont i knäna.
Artros vet jag att jag har sen tidigare.
Men den här värken,den är inte av denna värld.
Var på rönken igår,så nu hoppas jag att
det verkligen syns på plåtarna
För jag är 46 och inte 76 haha...
Just nu tycket jag att jag är gammal
men om tio år tycker jag att jag var ung.
Jag har hållt fast vid en tanke jag hade
då jag var 14 år
Att jag skulle komma ihåg just det ögonblicket
hur det kändes att vara 14 år.
Det ögonblicket bleknar mer och mer
Det känns som en evighet sen man var 14,
Nu ska jag slutföra några målarprojekt och vänta in barnen
Jag önskar er alla en trevlig kväll
Kramar
Etiketter:
Tankar och funderingar
lördag, januari 02, 2010
Tvillingar lika som bär,jag och syrran på bild i Enköpingsposten
på 60- talet
Vi pekar på första luckan i advendskalendern
Tänk vad tiden går och minnen är allt man har kvar
Man präglas av sina upplevelser och minnen
Tänk om man kunde radera sina tråkiga minnen
och bara ha sina lyckliga och fina stunder kvar
Detta är inte jag och syrran *ler*
Nu är det nya året här i alla fall och nu är jag beredd
att skapa nya minnen,vackra,roliga minnen
Det här året har jag laddat med positiv energi
och nya ideèr
Jag har fått en förfrågan på att vara med på en
än så länge hemlig sak.
Det lutar mer och mer åt att jag kommer att satsta på det.
Vågar man inget,vinner man inget
Det kommer bli ett spännande 2010
Hoppas att ni alla har haft det bra med
era nära och kära
Kramar så länge
angela
Etiketter:
Tankar och funderingar
måndag, december 28, 2009
Nyårsönskningar,har ni några såna i år?
Jag har ett par stycken på lager.....
ett av dom är att jag ska ta ett körkort under nästa år.
Det skulle underlätta så mycket med en bil att färdas runt i,
då slapp jag att fråga min pojkvän stup i ett om skjuts av mina inköpta möbler....
Vilken frihetskänsla det måste vara att ha ett körkort...
Jag har ett par stycken på lager.....
ett av dom är att jag ska ta ett körkort under nästa år.
Det skulle underlätta så mycket med en bil att färdas runt i,
då slapp jag att fråga min pojkvän stup i ett om skjuts av mina inköpta möbler....
Vilken frihetskänsla det måste vara att ha ett körkort...
Vi måste även leta efter ett annat boende
.Vi flyttade hit för ett år sen, barnen vägrade att byta skola,
så de går kvar på den förra adressen.
Det innebär att denu får åka med 2 bussar
för att komma till sin skola.
Jag hade inte mage att tvinga de att byta skola då de har sina
dagis kamrater i sina klasser.
Men det är inte den största anledningen till att vi ska flytta,
det är grannarna.
Första kvällen då vi flyttade in här kom de upp
och skällde ut oss för att vi flyttade på våra möbler.
Redan då förstod jag att dessa människor inte kan vara normala.
Och nu ett år senare med facit i hand så vet jag att de
har bråkat med de flesta här i trappen.
Vi får inte gå i trappen,inte dammsuga,inte köra
in bilen på gården då vi storhandlat osv,,,,,
Jag har pratat flera gånger med hyresvärlden
De hoppas att de för sånt liv att vi måste ringa störningsjouren
så de får en anmälan på sig,nu har de inget att gå på.
Men de för inget liv,det är det som är problemet
.De klagar på oss andra istället...
De smyger omkring och ringer på dörrar och springer ner igen till sitt,
de spottar på ledstången så vi andra ska få det på oss.
De dunkar i mitt golv om vi nu har gått lite för fort på vårt golv.
De ringer störningjouren då min granne spelade musik...
Nu står jag inte ut längre,har fått nog av att bo i ett fängelse.
Så så snart som det är möjligt blir det till att flytta.
Det är så viktigt att man trivs med sina grannar,
man behöver inte bli bästisar och bli en skvallerkäring,
men att man hejar byter några ord sen går in till sitt,
det hör väl till god ton.
Sen ska jag försöka förverkliga en dröm om att öppna eget,
har så många ideèr som vill förverkliga.
Jag vill inte dö,nyfiken och ångerfull...
Det var allt från nu/kram
Etiketter:
Tankar och funderingar
söndag, december 27, 2009
Reor,cafè besök och promenader,det är vad vi ägnat oss åt de senaste dagarna.
Lite avslaget så här efter Julen är det allt..
Man väntar in nyåret nu och lite rastlös är man...


Lite avslaget så här efter Julen är det allt..
Man väntar in nyåret nu och lite rastlös är man...
Jag väntar på att något ska hända
men jag vet inte riktigt på vad.
Tänk en biljett nu till ett varmare land.
Känns som om ett miljöombyte skulle sitta fint nu..

Man blir ju lätt deprimerad så här års
Man ser och hör om andra släktingar som umgås
Och då inser man att man själv inte har den möjligheten att få umgås med sin släkt
Det känns så sorgligt att ingen bryr sig
Jag försöker hålla humöret uppe,för barnens skull
men det är svårt att få kraft och vara glad
då man inte ens kan ge sina barn släktband
Man kan inte ge dom den där samanhållningen
Trodde att alla barn åtmistone hade rätt till det
Men min släkt är fylld med lögner och förtal
Om man ändå kunde byta ut den mot en familj
som bryr sig,som vill träffa sina barnbarn
som vill ge sin omtanke och kärlek

Jag hoppas verkligen att du som läser detta
känner dig älskad och hel
Jag önskar ingen annan människa att känna denna tomhet
Och ensamhet i sitt hjärta
Kramar från mig
Etiketter:
Tankar och funderingar
torsdag, november 19, 2009
När allt känns tungt och svårt,då kommer svarta tankar när ens drömmar går i kras.
Men jag tänker inte ge upp min dröm,lite motgångar just nu bara....
Lite motvind i seglen och lite stormigt på havet...
Men jag ger mig inte,min dröm ska en dag bli sann,även om det kommer att ta tid.
Nu känner man sig liten och utlämnad.Mitt liv har varit fullt med motgångar,svåra saker i livet.
En otrygg känsla inombords,en kärlekslös barndom,sånt sätter sina djupa spår i själen.
Ingen bra grund att stå på,ingen bra utgångspunkt.
Förhastade beslut har tagits,för att överleva.
Man har greppat efter halmstrån.
Lvet håller jag kärt,men nu räcker det med motgångar.
Man har kastat sig utför i en allt för hög fart.Som en fallskärm som aldrig vecklades ut.Man är krossad,plockar upp bitar som aldrig tar slut.
Man hoppas att livet skulle vara ett oskrivet blad.Men halva livet har redan passerat och den otrygga känslan lever sig kvar.Ingen som förstår hur mitt hjärta blöder,ingen som ser mina tårar.Ingen kan man lita på.
Min kropp känns så tung,min ork lika med noll,nästan apatisk.
Man har så mycket inom sig,som aldrig kan få komma ut,allt kvävs av ångest och gråt.
Just nu lite vingklippt.
Men jag har hoppet kvar.
Man har höga berg och djupa dalar i livet,jag är i dalen just nu...
Ska ta mig upp,resa mig upp,låt mig bara få ligga ett stund..........
Men jag tänker inte ge upp min dröm,lite motgångar just nu bara....
Lite motvind i seglen och lite stormigt på havet...
Men jag ger mig inte,min dröm ska en dag bli sann,även om det kommer att ta tid.
Nu känner man sig liten och utlämnad.Mitt liv har varit fullt med motgångar,svåra saker i livet.
En otrygg känsla inombords,en kärlekslös barndom,sånt sätter sina djupa spår i själen.
Ingen bra grund att stå på,ingen bra utgångspunkt.
Förhastade beslut har tagits,för att överleva.
Man har greppat efter halmstrån.
Lvet håller jag kärt,men nu räcker det med motgångar.
Man har kastat sig utför i en allt för hög fart.Som en fallskärm som aldrig vecklades ut.Man är krossad,plockar upp bitar som aldrig tar slut.
Man hoppas att livet skulle vara ett oskrivet blad.Men halva livet har redan passerat och den otrygga känslan lever sig kvar.Ingen som förstår hur mitt hjärta blöder,ingen som ser mina tårar.Ingen kan man lita på.
Min kropp känns så tung,min ork lika med noll,nästan apatisk.
Man har så mycket inom sig,som aldrig kan få komma ut,allt kvävs av ångest och gråt.
Just nu lite vingklippt.
Men jag har hoppet kvar.
Man har höga berg och djupa dalar i livet,jag är i dalen just nu...
Ska ta mig upp,resa mig upp,låt mig bara få ligga ett stund..........
Etiketter:
Tankar och funderingar
onsdag, oktober 07, 2009
Sitter och funderar på alla våra fina svenska skådespelare,som nu är döda.Om någon skulle fråga mig vilka jag tänker på då,skulle svaret bli Ingrid Bergman och Greta Garbo.Vilka kvinnor,vilka bra filmer,vilka intressanta månniskor de var.Helt fantastiska och helt bedårande vackra..
Ingrid Bergman
1915-1982
För att nämna några av de filmer hon medverkade i,Gasljus 1944 Anastatia 1956 Trollbunden 1945 ,Mordet på Orientexpressen 1974 Stromboli 1950 där Ingrid träffade Roberto Rossellini och vem minns inte vilken skandal det blev då både hon och han redan var gifta men ändå träffades.De gifte sig och fick 3 barn en son och två tvillingflickor,varav en är Isabella Rossellini,även hon helt underbar skådespelare och minst lika vacker som sin mor.Ingrtid Bergman dog av bröstcanser 1982.....Ingrid,B anses vara en av de främsta skådespelare genom tiderna.
Greta Garbo
1905-1990
För att nämna några av filmer som hon medverkade i Gösta Berlings saga 1924
Mata Hari 1932 Anna Karenina 1935 Kameliadamen 1936
Hon var även känd för sin skygghet gentemot allmänheten, något som höll i sig ända fram till hennes död. Efter att hennes karriär tagit ordentlig fart gav hon aldrig några intervjuer eller autografer, hon svarade aldrig på beundrarbrev och hon kom aldrig på några filmpremiärer.
Garbo slutade sin karriär vid trettiosju års ålder, då hon fortfarande var på toppen, efter att filmen Tvillingarna blev ett publikfiasko 1941. Efter detta ställde hon sig aldrig mer framför en filmkamera, och levde därefter ett tillbakadraget liv i New York. När hon var ute på stan gömde hon sig alltid bakom huvudsjalett och mörka solglasögon för att inte bli igenkänd. Endast några få fotografer lyckades fånga henne på bild under de sista åren av sitt liv.....
Ingrid Bergman
1915-1982
För att nämna några av de filmer hon medverkade i,Gasljus 1944 Anastatia 1956 Trollbunden 1945 ,Mordet på Orientexpressen 1974 Stromboli 1950 där Ingrid träffade Roberto Rossellini och vem minns inte vilken skandal det blev då både hon och han redan var gifta men ändå träffades.De gifte sig och fick 3 barn en son och två tvillingflickor,varav en är Isabella Rossellini,även hon helt underbar skådespelare och minst lika vacker som sin mor.Ingrtid Bergman dog av bröstcanser 1982.....Ingrid,B anses vara en av de främsta skådespelare genom tiderna.
Greta Garbo
1905-1990
För att nämna några av filmer som hon medverkade i Gösta Berlings saga 1924
Mata Hari 1932 Anna Karenina 1935 Kameliadamen 1936
Hon var även känd för sin skygghet gentemot allmänheten, något som höll i sig ända fram till hennes död. Efter att hennes karriär tagit ordentlig fart gav hon aldrig några intervjuer eller autografer, hon svarade aldrig på beundrarbrev och hon kom aldrig på några filmpremiärer.
Garbo slutade sin karriär vid trettiosju års ålder, då hon fortfarande var på toppen, efter att filmen Tvillingarna blev ett publikfiasko 1941. Efter detta ställde hon sig aldrig mer framför en filmkamera, och levde därefter ett tillbakadraget liv i New York. När hon var ute på stan gömde hon sig alltid bakom huvudsjalett och mörka solglasögon för att inte bli igenkänd. Endast några få fotografer lyckades fånga henne på bild under de sista åren av sitt liv.....
Etiketter:
Tankar och funderingar
fredag, oktober 02, 2009
Då var det fredag igen!!! Det var väldigt vad veckorna går fort...Åren också för den delen.Det känns som man sitter i en karusell som bara snurrar snabbare och snabbare....Då man var ung var ju en vecka som ett år.Då tyckte man att ett år kändes som en evighet.Nu känns ett år som en vecka.
Jag tänker väldigt mycket på att bli gammal (man är ju inte purung själv längre)
Men det.kan ju också vara därför jag arbetar på ett ålderdomshem som tankarna far runt i huvudet.Vilken skillnad det kan vara på de äldres välbefinande.Vi har en som är hundra år gammal,hon är en mycket pigg och vaken,dam.Sen har vi de som är runt 70 är helt borta i huvudet.Det skulle inte kännas kul att bara vara ett paket som vårdas,då är det bättre att få somna in. Men å andra sidan om man blir ett paket förstår man ju så mycket av sin situation heller....I bland undrar jag över vad de tänker på,där de ligger i sina sängar alldeles ensamna
En dam är min lilla prinsessa,hon är så söt.I bland är hon trött och orkar inte prata så mycket.Men det finns dagar då hon är väldigt vaken och med.Då brukar hon säga så gulliga saker.En morgon då hon låg på sin säng och jag skulle göra i ordning henne,säger hon.-"men kryp ner här till mig" hon menade verkligen det. Hon ville ha lite sällskap,dessvärre är det ju så att det finns inte så mycket tid över till att prata med de boende någon längre stund. Vissa larmar ju bara för att "låtsas" ha ett ärende så det ska få sällskap.En del har ofta besök och vissa andra har aldrig besök,då ger jag de lite extra tid......
Tänk vad sjukdomar kan ställa till det.Så hemka sjukdomar som kan drabba vem som helst även om man inte är gammal.I bland läser man om människor som inte värdesatt sina liv men då de blev sjuka förstod de att livet är en gåva.Tänk vad hemskt att man måste bli dödssjuk för att uppskatta sitt liv.
Jag är så tacksam för mitt liv och min familj och framför allt mina barn.
Tänk vilken välsignelse ett barn är.Vi är alla en gåva,vi har alla varit ett litet barn...........
Ta hand om er nu och var rädda om varandra//kram
Jag tänker väldigt mycket på att bli gammal (man är ju inte purung själv längre)
Men det.kan ju också vara därför jag arbetar på ett ålderdomshem som tankarna far runt i huvudet.Vilken skillnad det kan vara på de äldres välbefinande.Vi har en som är hundra år gammal,hon är en mycket pigg och vaken,dam.Sen har vi de som är runt 70 är helt borta i huvudet.Det skulle inte kännas kul att bara vara ett paket som vårdas,då är det bättre att få somna in. Men å andra sidan om man blir ett paket förstår man ju så mycket av sin situation heller....I bland undrar jag över vad de tänker på,där de ligger i sina sängar alldeles ensamna
En dam är min lilla prinsessa,hon är så söt.I bland är hon trött och orkar inte prata så mycket.Men det finns dagar då hon är väldigt vaken och med.Då brukar hon säga så gulliga saker.En morgon då hon låg på sin säng och jag skulle göra i ordning henne,säger hon.-"men kryp ner här till mig" hon menade verkligen det. Hon ville ha lite sällskap,dessvärre är det ju så att det finns inte så mycket tid över till att prata med de boende någon längre stund. Vissa larmar ju bara för att "låtsas" ha ett ärende så det ska få sällskap.En del har ofta besök och vissa andra har aldrig besök,då ger jag de lite extra tid......
Tänk vad sjukdomar kan ställa till det.Så hemka sjukdomar som kan drabba vem som helst även om man inte är gammal.I bland läser man om människor som inte värdesatt sina liv men då de blev sjuka förstod de att livet är en gåva.Tänk vad hemskt att man måste bli dödssjuk för att uppskatta sitt liv.
Jag är så tacksam för mitt liv och min familj och framför allt mina barn.
Tänk vilken välsignelse ett barn är.Vi är alla en gåva,vi har alla varit ett litet barn...........
Ta hand om er nu och var rädda om varandra//kram
Etiketter:
Tankar och funderingar
fredag, september 25, 2009
Det är så fint och vackert med ordspråk tycker jag,de latinska är speciella.Här får ni några smakprov.
"Dum spiro,spero"-Så länge jag lever,hoppas jag
"Fiat justitia pereat mundus"
-Må rättvisan ha sin gång även om världen går under
"Feci guod potui,faciant meliora potentes"-
Jag har gjort vad jag kunnat,må nu de,som kan,göra det bättre
Nu snart ska jag ner mot stan ska köpa lite höstkläder till mig och barnen.I morgon blir det loppis,ett nytt ställe,så jag ska ta många kort så ni får se.Sköt om er nu alla läsare,så kikar jag in snart igen...kram...kram...kram...
Amor Vincit Omnia-Kärleken övervinner allt
Etiketter:
Tankar och funderingar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




































